Katastrofen kommer

Barn är rädda för massor av saker. Även barn som har stabila och trygga liv bär på stora rädslor, en del av dem kan te sig ologiska eller rent av fåniga för någon utomstående men är likafullt skrämmande för barnet ifråga.

Det brukar vara mitt standardförsvar för varför barn ska få läsa skrämmande böcker. Att få läsa om skrämmande saker kan vara ett sätt att få utlopp för sina egna rädslor under kontrollerade former.

För Belle skulle det nog inte räcka med en otäck bok. Hon bär världens elände på sina axlar och är rädd för högst möjliga fasor. Klimatkatastrof. Eldsvådor. Trafikolyckor. Kärnvapenkrig. En sak är säker - när det fruktansvärda inträffar tänker hon inte låta sig överraskas.

Frustrerande nog är det ingen som delar eller förstår Belles rädsla. I hemlighet börjar hon samla ett förråd i källaren, en ständigt växande samling saker som kan vara bra att ha när det värsta händer.

Den enda Belle kan prata med är bästa kompisen Saga som visserligen inte säger så mycket men som åtminstone inte tycker att Belle är fånig.

Allt ställs på sin spets när klassen ska åka på lägerskola mitt ute i skogen. Belle får panik - tänk allt fruktansvärt som kan hända mitt ute i skogen - och allt blir ännu värre då hon förstår att Saga inte ska följa med. Hur ska Belle klara sig alldeles ensam?

Cina Friedner har skrivit flera bra böcker tidigare men här briljerar hon verkligen. Belles berättarröst är avväpnande galghumoristisk, underhållande och genomskådande då hon betraktar sin omvärld och deras brist på förståelse inför den annalkande katastrofen.

Så humoristisk och underhållande att läsaren först knappt märker när Belles säkerhetstänk går från intensivt till helt ohanterligt. När bubblan spricker är vi helt på hennes sida. Vi förstår varför.

Som vuxen ska man nog känna till att berättelsens klimax innehåller en överraskning som jag inte tänker avslöja men som möjligen kan väcka tankar och känslor hos unga läsare. Ett utmärkt tillfälle att prata tillsammans om en bok. Och om livet.

Hitta Det värsta som kan hända är allt i bokkatalogen Finna genom att klicka på länken. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren som äger rätten till omslaget ovan.

Även små kompisar räknas

Jims storebror Rasmus har börjat på högstadiet och har hittat sig en bästa vän i Robban. Vi förstår liksom i förbifarten att Robban inte bara är den bästa kompisen utan kanske också den första. Tidigare har brorsan varit ganska ensam.

De båda tonåringarna brakar in i huset inför Jims förundrade ögon: de är högljudda, de ställer till en röra i köket och säger konstiga saker till varandra. Kallar kompisen ful eller dum och så skrattar de så de knappt kan gå. Ibland brottas de eller slåss och sedan skrattar de på nytt.

När Jim frågar pappa varför de pratar sådär blir svaret att killarna inte orkar prata som alla andra, att de pratar ett slags tvärtomspråk, att de underligt nog menar att de faktiskt tycker om varandra.

Jim är bara åtta år men lär sig snabbt att Robban är snäll bakom den där bullriga ytan. Han tycker att Robban också är hans kompis på något vis. Föräldrarna är långt ifrån lika förtjusta och tycker nog att den äldsta sonen kunde hitta sig bättre sällskap.

En kväll kokar det över. Föräldrarna sätter ner foten, Robban stormar ut och vänskapen faller i bitar. Storebror deppar och ingenting är kul längre.

Även Jim har problem med sin bästa kompis som alltid vill bestämma allt när de leker. Underligt nog kommer det bästa tipset på hur man hanterar en krånglig vänskap från Robban som är en snäll tuffing som inte har något emot att småprata lite med sin ex-kompis lillebror när tillfälle ges. Kanske Jim i sin tur kunde hjälpa de stora killarna på traven som tack för hjälpen?

Varmt och vänligt - med undantag för ett par av de vildare sakerna Rasmus och Robban kläcker ur sig vid matbordet - om hur svårt det kan vara med vänner men också om hur viktigt det är att ha ett nätverk också när man är liten. Ens föräldrar kan kanske inte alltid svara på alla ens frågor och då är det ju utmärkt att ha någon annan att vända sig till.

Och så smälter mitt hjärta lite för Robban som väljer att vara snäll mot Jim fast han egentligen inte alls skulle behöva.

Utmärkt för 6-9-åringar eller så. Även en utmärkt högläsningsbok som det kan födas bra samtal ur. Berättelsen är av Maja Hjertzell och bilderna av Joanna Hellgren.

Hitta Brorsans kompis Robban i bokkatalogen Finna genom att klicka på länken. Boken är utgiven av Lilla Piratförlaget som äger rätten till omslaget ovan.

Äventyr versus vardag

Vem älskar inte ett stort äventyr? Någon som kastar sig ut i det okända för att lösa ett stort mysterium eller för att upptäcka såväl världen som sig själv? Eller någon som kastas ut i något man varken önskade eller var redo för, bara för att slutligen finna sin inre styrka och helt osannolikt landa på fötterna och bli hjälte på ett eller annat sätt till slut?

Att fly bort från den förväntade vardagen och uppleva det man aldrig trodde att man skulle få vara med om. Att få känna möjligheten svindla för en stund.  Vardagen har ju de flesta av oss runt omkring oss hela tiden ändå.

Men kan inte vardagen också vara ett äventyr? Att ta sig igenom en svårighet i det vanliga livet? Att navigera ett klassrum och all den dynamik som bor där? Att bli av med sin bästa vän som man trodde att man alltid skulle tillbringa alla sina roligaste stunder med?

Förvånansvärt många barn önskar just den typen av böcker. Berättelser där de kan känna igen sig själva eller åtminstone delar av sitt liv. Och - även om inget barn någonsin skulle använda de orden om saken - där de kan lära sig saker genom andras upplevelser och misstag. Få en upplevelse av att olika människor kan uppleva samma vardagliga sak på högst olika sätt.

Problemet för mig som bokpratare är väl snarast att kroken i en äventyrsberättelse nästan alltid låter häftigare än premissen i en vardagsbok, som kanske ter sig lite mindre hisnande i jämförelse. Jag önskar att det skulle vara lite enklare att sälja in den här typen av ofta väldigt bra och läsvärda böcker.

Medan jag funderar på hur jag ska kunna framhäva vardagsdramatiken på ett ännu bättre sätt vill jag gärna kasta bollen vidare även till alla lärare och föräldrar där ute. 

Välj gärna en vardagsberättelse nästa gång något ska läsas högt. Fråga gärna lyssnarna under tiden och efteråt vad de känner igen sig i? Vad skulle de gjort likadant eller annorlunda än huvudperson? Vem av karaktärerna i boken känner de igen sig själva i mest?

Den typen av frågor - oavsett de besvaras eller inte - kan ge läsande barn verktyg för att hitta spänningen mitt i vardagen och göra det lättare att se sig själv i den där boken de har framför sig.

Från och med nu taggar jag alla mina inlägg där jag skriver om vardagsböcker med "vardag" medan äventyren får etiketten "äventyr", så det blir ännu lättare för läsaren att leta sig fram till det man behöver mest just i stunden.

Image by Freepik

Monstret bidar sin tid

Pappas nya flickvän är alltid oändligt tålmodig, förstående och vänlig i rösten. Hon lagar god mat och ler oavbrutet. Ler med alldeles för många tänder. Men Li låter sig inte luras, hon vet att ett monster letat sig in i familjens hem.

I Lis uppslagsbok står det om mantikoran, att den är en människoätare, dödligt farlig, med tre rader tänder, lejonkropp och människoansikte. Men vem ska tro henne? Det hela är så osannolikt att hon har svårt att tro det själv.

Monstret gör sig ingen brådska. Hon lagar mat med mycket smör och grädde i väntan på att den nya familjen ska vara redo att ätas. Li, pappa och lillebror. När Li konfronterar henne bryr hon sig inte ens om att hålla masken inför henne. Vad kan en som Li göra mot ett kraftfullt monster?

Det är en kort berättelse - boken har lite drygt nittio sidor och mycket illustrationer - och här spills ingen tid på onödiga förklaringar. När boken börjar vet Li redan att flickvännen är ett monster och som läsare får vi bara hålla i hatten och åka med. Vi får aldrig veta hur.

Det är smart att helt enkelt utelämna saker. Den här typen av skräck tar avstamp i vår verklighet och lägger sedan på ett par extra lager. Om man försökte ge allting en förklaring skulle man lätt punktera känslan som infinner sig medan man läser. Allting kan inte förklaras.

Jag vill särskilt framhålla hur viktig känslan är. I en tid då fler och fler - barn såväl som deras föräldrar - väljer bort läsning är det viktigt att så många barn som möjligt får verkliga läsupplevelser. Den där stunden då man inser att boken inte bara är en samling ord utan att den kan frammana känslor i dig, få dig att uppleva saker.

Bra skräck trycker på exakt rätt knappar för att få läsande barn att känna något. Mantikoran bygger effektivt upp ett obehag redan från start, en lätt febrig känsla som bara stegrar fram till den väldigt intensiva finalen. Det är skickligt berättat och kan i bästa fall - i likhet med exempelvis Monstret Frank - vara en utmärkt ventil även för saker den unga läsaren oroar sig för i sitt eget liv.

Jag vågar redan nu lova att Maria Turtschaninoff skapat en modern klassiker - kompletterad med suggestiva illustrationer av Peter Bergting - som kommer att lånas och läsas flitigt i många år framöver. I skrivande stund är alla exemplar i hela huvudstadsregionen utlånade. 

Att boken synbart utspelar sig i Helsingfors är dessutom lite extra socker på botten.

Klicka på länken för att hitta Mantikoran i bokkatalogen Finna. Mantikoran är utgiven av Förlaget i Finland, av Rabén & Sjögren i Sverige, förlaget äger rätten till omslaget ovan.

Ytterligare fem säkra boktips just nu

Igår gjorde en lista över fem utmärkta boktips som alla har egenskapen att de nästan alltid lånas när jag bokpratar om dem. En hop sköna böcker som man alltid kan luta sig emot då inget annat biter. 

Men så upptäckte jag att alla böckerna var skrivna av killar. Inget fel på det. Också killar kan skriva bra böcker. Man behöver inte alltid göra en så stor sak av allting.

Fast det finns så många väldigt bra böcker skrivna av tjejer. Det var en ren slump att ingen av dem var med på den andra listan men här kommer fem böcker till för att balansera upp lite.

Hur som helst vore det trist att göra exakt samma lista en gång till, så här kommer istället fem väldigt bra böcker av kvinnliga författare. En del av dem är redan säkra kort, en del är helt nya och har inte hunnit ta fart riktigt än. Men vänta bara!

Molnbullar av Baek Heena

En bilderboksklassiker om två kattbrorsor som vaknar tidigt en regnig morgon och hittar ett moln som fastnat på en trädgren. Alla mammor vet att man kan baka bröd av moln och när de färdiga bullarna kommer svävande ur ugnen kan vad som helst hända.

Molnbullar i bokkatalogen Finna.

Penny ritar en bästa kompis av Sara Shepard

När Penny börjar fyran visar det sig att hennes bästa vän dumpat henne och numer är bästis med klassens elakaste tjej. För att hantera besvikelsen - och alla de miljoner saker hon alltid oroar sig för - börjar Penny skriva och rita dagbok. Mycket humor men också med ett stort allvar i botten.

Penny ritar en bästa kompis i bokkatalogen Finna.

Tolv av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson

I tolv korta noveller får vi möta tolv olika tolvåringar. De går alla i samma klass men hur mycket vet man om de man träffar varje dag? Charlie, Melvin och kanske allra mest Selma har hemligheter de inte berättar för någon. Någon är rädd, någon är arg, någon bara väntar på att livet ska börja på riktigt. 

Tolv i bokkatalogen Finna.

Som en gnista av Elle McNicoll

Addie är autistisk och har det svårt med både kompisar och lärare i skolan. När klassen gör ett arbete om gamla tiders häxor inser Addie att häxorna förmodligen var annorlunda på samma sätt som hon själv är annorlunda. Hon bestämmer sig för att göra något för häxorna så de inte ska glömmas bort, men det är svårt att få någon att lyssna.

Som en gnista i bokkatalogen Finna.

Det värsta som kan hända är allt av Cina Friedner

Belle vet att katastrofen lurar runt hörnet: olyckor, sjukdomar, kärnvapenkrig. För att inte bli tagen på sängen när det värsta händer har hon blivit en prepper och samlar i hemlighet på sig saker man kommer att behöva i kris. Men när klassen ska på lägerskola får Belle panik. Hur kan man skydda sig från allt farligt när man inte är hemma? Och varför ska inte Saga - Belles bästa kompis och den enda hon kan prata med - alls följa med?

Det värsta som kan hända är allt i bokkatalogen Finna.

Image by freepik

Fem säkra boktips just nu

Höstens bokprat har sparkat igång för min del och det är otroligt kul att få träffa elever på nytt. Att få prata om bra böcker. Att få sätta lånekorten i användning. För läsinspiratören är hösten verksamhetens vår, det är nu saker i bästa fall börjar spira.

Nyckeln till ett lyckat bokprat är att ha en stor bredd på böckerna man har med. Man vet aldrig vad gruppen man just har framför sig längtar efter, man vet aldrig vad som kittlar just deras fantasi. Jag plockar med böcker av olika sorter, i olika genrer, med olika svårighetsgrad.

Ändå finns det alltid en liten grupp böcker som nästan alltid lånas när jag har dem med. De som har något som verkar få dem att stå ut lite extra och grabba tag i publiken. Här är min fem säkraste tips just nu.

Dödskallen av Jon Klassen

En perfekt skräckis för barn som inte blir rädda då en bok ser ut som en bilderbok. Berättelsen om flickan på rymmen och hennes vänskap med en ensam dödskalle - som en gång satt i huvudet på en människa - är spännande, rörande och komplex. Jag har skrivit mer om den här. 

Dödskallen i bokkatalogen Finna.

Vargflickan av Anh Do

Action med mycket bilder om Kim som av misstag blir lämnad ensam i skogen efter att hennes familj flytt undan någonting mitt i natten. Till all lycka slår hon följe med en flock vildhundar som lär henne hur man klarar sig på egen hand. Perfekt för den som vill testa att läsa en lite längre bok för första gången. Fyra delar finns översatta till svenska, resten är på väg.

Första delen av Vargflickan i bokkatalogen Finna.

Gamers av Andreas Palmaer

Lionels föräldrar vill att han ska bli fotbollsproffs men han spelar hellre fotbollsspel i datorn. I hemlighet, då hans föräldrar hatar dataspel. För att kunna ställa upp i en turnering i sitt favoritspel måste Lionel ljuga lite grann och snart växer sig lögnen allt större. Berättelse i tre delar, perfekt för den som gillar fotboll och spel på samma gång.

Första delen av Gamers i bokkatalogen Finna.

En förbjuden bok av David Levithan

Jag kan inte nog understryka hur nöjd jag är att min egen favoritbok också går hem också hos läsarna. Tre berättelser vävs in i varandra och leder fram till en överraskning på slutet. Läsande barn anar ofta tidigt att här finns en hemlighet på lut och de barn jag pratat med har varit mycket nöjda när de kommit fram till avslöjandet. Jag har skrivit mer om den här (och spoilar den fullständigt här).

En förbjuden bok i bokkatalogen Finna.

Pestblommor av Mats Strandberg

Trots att det här är en skräckis från ungdomshyllan har de här pestblommorna slagit rot på allvar hos läsarna, inte minst då man bokpratar om den för klass 4-6. En livsfarlig sjukdom man inte kan skydda sig mot, en elak släkting som vill huvudpersonen illa och ett stort hus fullt av hemligheter - vem kan motstå en sådan blandning? Jag har skrivit mer om den här. 

Pestblommor i bokkatalogen Finna.

Som bokpratare är det förstås alltid skönt att kunna luta sig mot de här böckerna och vara ganska säker på att om inget annat i min bokhög går hem så brukar någon av de här göra jobbet. Problemet är förstås när man haft ett par bokprat på kort tid - och eleverna har jublat över samma böcker - och samtliga exemplar plötsligt är utlånade. 

Det är ändå ett riktigt lyxproblem. Världen är full av bra böcker, de ska bara lyftas fram i rätt stund och till rätt elev, men den här listan är en bra start för det som letar.

(Just som jag skulle lägga ut den här texten inser jag att alla de här böckerna är skrivna är killar. Det betyder naturligtvis inte att män är bättre på att skriva eller att manliga författares böcker är mer populära nödvändigtvis. Jag lovar inom snar framtid en motsvarande lista med fem verkligt säkra kort skrivna av kvinnor.)

Image by freepik

Slå ett slag för biblioteket

Höstterminen är i full gång, finländska skolbarn har varit tillbaka i skolan i ungefär en månad redan och det läsfrämjande arbetet har rivstartat på nytt. Men det finns så många olika sätt att vara läsfrämjande på. Idag testade jag en sak som är underskattad i sammanhanget.

För det mesta brukar jag ge boktips åt höger och vänster och prata mig varm för hur kul det faktiskt är att läsa när man bara knäckt de koder som behövs. Det tror jag att man ska och bra boktips gör det mycket lättare för barn att hitta vettiga saker att läsa. Men det är lätt att glömma en annan viktig sak.

Vi borde trumma upp mer entusiasm inför biblioteket som plats. Det fantastiska ställe dit barn ofta kan gå på egen hand, där de kan träffa sin kompisar, äta ett mellanmål, pyssla, rita, spela spel, läsa Kalle Ankas pocket och bara hänga i största allmänhet.

I en perfekt värld skulle barnen vara så medvetna om alla saker biblioteket kan erbjuda dem att de också skulle vilja kolla in andra bibliotek de stöter på. Finns det något kul där som inte finns där man själv bor? Finns där bättre ställen att sitta på? Finns där andra spel, andra möjligheter? Det kan bli spännande att jämföra när biblioteket inte bara är ett ställe där man snabbt går in, lånar en bok och sedan går hem.

Idag har jag haft över femtio femteklassare på besök och även om jag inte kunde låta bli att tipsa dem om lite bra böcker satsade jag allra mest krut på att påminna dem om hur nära och tillgängligt biblioteket är. Vilket bra vardagsrum det kan vara när man vet att man är välkommen.

Och med det sagt hoppas vi på ett riktigt bra läsår med många besökare och många bra böcker!

Image by freepik