De flesta bokprat jag gör äger rum på ett bibliotek men ganska ofta kommer jag ofta med mina böcker till en skola för att bokprata där. Jag föredrar helt klart att grupperna kommer till mig.
Om vi är på biblioteket kan alla som vill låna något direkt och få en bok med sig hem i väskan. Kanske hittar någon en helt annan bok än de jag pratat om som fångar intresset. Dessutom får jag etablera biblioteket som en plats dit man kan komma och tillbringa tid, bok i handen eller ej.
När man bokpratar på en skola faller alla de sakerna bort och man får hoppas att eleverna kan lägga sina böcker på minnet och beställa de böcker de vill ha. Man att vara på plats i skolan kan ha en riktigt stor fördel. Har man tur får man lärarnas hela uppmärksamhet i lärarrummet.
Vid sidan av oss på biblioteket är lärare helt klart den grupp människor som förväntas på bästa sätt kunna piska upp en läsiver och en bokaptit hos unga barn. Men lärare har så många saker som ska hinnas med i vardagen: multiplikation och skrivning och simning och föräldrasamtal och engelska. Att förvänta sig att de ska hinna vara inlästa på de senaste barnböckerna är faktiskt rätt mycket begärt.
Därför är det så kul när man får sitta ned i ett lärarrum och prata läsning helt fritt. Att få dela erfarenheter och tankar. Medan jag får fylla på deras arsenal fyller de samtidigt på min. De har ju resten av bilden, det jag inte ser, nämligen vad som händer mellan barnen och böckerna efter bokpratet.
Det vore fint med fler kontaktytor mellan oss läsinspiratörer och alla bra lärare där ute, stunder då vi skulle hinna prata och kläcka idéer tillsammans. Nästa gång skolan ska ha en fortbildningseftermiddag är det kanske biblioteket det skulle ringas till? Kanske ett par timmar bokdiskussioner är precis vad alla behöver?
Image by jcomp on Freepik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar